Barnrätt+Jämställdhet=Sant

två barn som gungar

Ja visst är det sant!

Barn är enligt barnkonventionen alla människor under 18 år. Men det är först när vi synliggör kön som det blir tydligt att tjejer och killar och icke-binära lever under delvis skilda villkor, och till viss del har olika behov. Och när vi synliggör hur kön samverkar med andra maktordningar fördjupar vi bilden ytterligare. Till exempel möter en rullstolsburen kille andra utmaningar än en kille som inte har någon funktionsnedsättning. En svart tjej möter andra utmaningar än en vit tjej och en homosexuell tjej andra än en heterosexuell tjej.

Nyligen fick jag förmånen att tillbringa en heldag tillsammans med ett trettiotal kunniga och engagerade representanter från tre olika nätverk i länet, Barn- och ungdomsnätverket, Jämställdhetsnätverket och Hbtqi-nätverket.Och vilken spännande dag det blev. Kunskapspåfyllning varvat med filmer och diskussion, bland annat kring relationen helhet och specialisering, ”att vi alla hänger ihop och påverkar varandra, att verksamheterna tillsammans måste tänka på helhetsperspektivet”’.

Jag tänker att just det här är kärnan. Barnrätt och jämställdhet är två exempel på horisontella sakområden som tar avstamp i alla människors lika värde och rättigheter. Och vi behöver umgås i stället för att trängas (ni vet perspektivträngsel), och skapa organiserade gemensamma lärprocesser. Som jämställdhetsexpert kan jag bidra till barnrättsarbetet och experter på barnrätt kan bidra till jämställdhetsarbetet. Våra olika kompetenser behövs för att möta alltmer komplexa samhällsutmaningar.

Tillbaka till vår gemensamma dag. I olika grupper kopplades de jämställdhetspolitiska delmålen till lämpliga artiklar i barnkonventionen. Artikel 2 om att inget barn får diskrimineras tog såklart alla grupper upp. Delmålet om jämställd utbildning kopplades till exempel till Artikel 29 d, att utbildning ska syfta till att  förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen.

I grupper pratades det även om vad sakområdena barnrätt och jämställdhet tillför, och vad som missas med könsblindhet respektive avsaknad av barnperspektiv. Här diskuterades bland annat att utveckla föräldraskapsstödet det så att det motverkar könsnormer, att ett barnperspektiv behövs i jämställdhetsarbetet då barn inte har makten över sig själva och sina val. Och sedan lyfte deltagarna vad mer än kön som har betydelse, till exempel diagnoser som missar flickor, adhd och add, hedersproblematik och ekonomisk utsatthet.

En riktigt bra dag, och förhoppningsvis fortsätter diskussionerna på hemmaplan. Kanske planeras fler läroträffar, och det finns ju fler horisontella sakområden som behöver umgås med jämställdhet och barnrätt.

Tack alla ni som bidrog med er kunskap och ert engagemang!  

personbild

Birgitta Andersson, jämställdhetsexpert Sveriges kommuner och regioner