Jämställdhet och Tidöavtal

symbol för genderEQ färgglada kugghjul

Sverige har fått en ny regering och överenskommelsen mellan L, M, KD och SD beskrivs i Tidöavtalet. Här kommer en kort sammanfattning utifrån social hållbarhet med fokus på jämställdhet. Ett sätt att betrakta avtalet med fokus på jämställdhetsutvecklingen är att göra en enkel spaning i hur ofta begrepp som jämställdhet och feminism förekommer. Jämställdhet förekommer en gång och feminism ingen gång. Texten är inte genomgående bekönad. Med detta menas att texten inte skriver ut begrepp som män och kvinnor, flickor och pojkar, (förutom när hänvisning ges till uppdraget Mäns våld mot kvinnor) utan använder mer neutrala (men också könsblinda) begrepp som människor, barn och ungdomar. Att beköna styrdokument är en metod för att synliggöra olika typer av maktordningar mellan män och kvinnor som kan påverka olika grupper. Att använda inkluderande och icke-normativa begrepp är också en metod, som till exempel tjänsteperson. Tidöavtalet använder genomgående begreppet ”tjänsteman”.

Regeringens sammanställning faller inom ramen för 60-40 % fördelning, det vill säga en jämställd kvanititativ fördelning. Det finns 11 kvinnor med ministerpositioner och 13 män med ministerpositioner. Det är en viss uppdelning mellan sakfrågor där de i traditionell mening ”tunga” ministerposterna innehas av män och kvinnor har poster som rör socialtjänst, vård, kultur, skola, migration och jämställdhet. Undantaget är finansminister Elisabeth Svantesson och energi/näringsminister Ebba Busch som också är vice statsminister.

  • Jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa
  • Personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom ska ges en sammanhållen vård och behandling
  • Vistelseförbud mot de som utövar mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relation (samarbetsprojekt kriminalitet)
  • Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld, inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer (samarbetsprojekt kriminalitet)
  • Ungdomsbrottsligheten – Satsningen på föräldrastödsprogram byggs ut med målet att det ska finnas i alla kommuner i landet (samarbetsprojekt kriminalitet)
  • Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Myndighetsuppdrag till Skolverket att ge metodstöd till lärare.
  • Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden är fortsatt i fokus. Åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska övervägas
  • Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras. Statens ansvar behöver här utökas.
  • En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. Det ska finnas en operativ funktion som kan användas på platser där kriminalitet och våld eskalerat eller där socialtjänsten är hårt ansträngd
  • Skolornas brottsförebyggande roll lagstadgas
  • Lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck ska skärpas, stödet till utsatta förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras.
  • Kontrollerande beteende, oskuldskontroller, oskuldsoperationer, oskuldsintyg och stämpling och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa ska kriminaliseras
  • Behov av lagändringar ska ses över i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet.
  • Straffskalan för bl.a. hedersförtryck, äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa skärps.
  • Skolans och elevhälsans roll för att motverka hedersrelaterat förtryck ska synliggöras.

Fördjupad analys behövs för att utveckla vad förslagen får för effekter för grupper av män och kvinnor, särskilt utsatta gruppers rättigheter samt vilka insatser som har positiv påverkan för att nå de jämställdhetspolitiska delmålen. Vi som har uppdrag om jämställdhet inväntar på en fördjupad analys av vad Tidöavtalet får för effekt för jämställdhetsutvecklingen.