”Alla vinner på jämställdhet”
Det hör vi ofta. Men hur? Vad innebär det i konkret handling? På vilket sätt kan jämställdhet kanske också, mer än ett rättighetsmål, vara en del av lösningen? Hur kan jämställdhet i högre grad ”göras”? Särskilt när det gäller krishantering som sätter kvinnor och mäns trygghet, säkerhet och rättigheter i fokus? När kris är det nya normala – hur gör vi då?
Individer och grupper har olika förutsättningar och möjligheter att klara av en kris. Det kan handla om resurser, inflytande över beslut eller vilka risker människor utsätts för. Män och kvinnor har historiskt haft skilda roller i orostider och i försvaret av Sverige. Kris, krig och oroliga tider förstärker orättvisor och ökar utsatthet för redan utsatta grupper, däribland grupper av kvinnor. Rapporter från myndigheter konstaterar att ekonomisk lågkonjunktur, epidemier och krig, trots lagkrav, nationella mål och vilja, trycker tillbaka jämställdhetsutvecklingen. Coronapandemin har bidragit till att både synliggöra men också förstärka traditionella könsroller. Behovet av jämställdhet synliggörs av kriser men samtidigt är det utmanande för att prioritera ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering.
Internationella kvinnodagen 8 mars gav oss på Länsstyrelsen ett sammanhang och anledning att reflektera över världens tillstånd och fortsätta ett konkret arbete lokalt för att förbättra det. Förra året var temat ”Den ojämställda stressen”. I år satte vi fokus på ”Kris, krig och beredskap” där vi tillsammans lyfte olika aspekter av jämställdhet kopplat till kris, krig och arbete med krishantering och beredskap. Vi problematiserade kring ”jämställdhetsparadoxen”:
- Jämställdhet – vem är värd att försvara? Hur genomför vi ett ”alla-uppdrag” på riktigt?
- Könsneutral lagstiftning – ojämställd effekt?
- På vilket sätt kan jämställdhet som praktik och värdegrund vara en del av lösningen för att mildra
konsekvenser av kris? - Hur kan vi utveckla samverkan mellan social hållbarhet och krisberedskap och därmed ömsesidigt berika våra uppdrag?
Under dagen fick vi ta del av lärdomar från pliktverkets arbete med att kommunicera och rekrytera en könsneutral värnplikt. Spännande kring motstånd från pappor om deras döttrar eventuella värnplikt. Spelar kön roll? Utan tvekan!
Marie Erikson, historiker vid Linnèuniversitetet, gav en historisk tillbakablick över begreppet ”kris” och krig – och hur vi historiskt sett på kvinnor och mäns roller i både krig och kris. Vad händer med jämställdhet i tider av kris? Återgång till det traditionella men samtidigt utrymme för att göra nya genuskontrakt!
Karin Hopstadius och Max Hector, Länsstyrelsen Kronoberg, gav oss grunderna i hur mänskliga rättigheter och jämställdhet integreras i länsstyrelsernas krisledningsarbete.
Och Frida Linehags (officer i marinen) beskrivningar om att vara kvinna i försvaret sitter nog kvar länge hos det 40-tal deltagare som samlades i Mönsterås den 9 mars. Vi kan prata om lika villkor men svårt att uppnå…
